Halvmetall: definition i kemi
Halvmetall: Ett grundämne med egenskaper som ligger mellan metallernas och icke-metallernas. Bor, kisel, germanium, arsenik, antimon och tellur räknas oftast som halvmetaller.
Halvmetaller ser ofta blanka ut som metaller men är spröda som icke-metaller, och de leder elektricitet bara måttligt. Flera, särskilt kisel och germanium, är halvledare vars ledningsförmåga kan styras mycket fint genom att tillsätta små mängder av andra grundämnen, vilket gör dem till grunden för datorchip och solceller. Deras kemi är också blandad: deras oxider tenderar att vara svagt sura eller amfotera.
Exempel
- Kisel – det viktigaste materialet i datorchip
- Bor – tillsätts i glas för att göra värmetåliga glasvaror av borosilikatglas
- Germanium – användes i tidiga transistorer och i fiberoptik
- Arsenik – kombinerat med gallium i lysdioder och laserdioder
I periodiska systemet
Halvmetaller ligger längs den sicksackformade trapplinjen som löper från bor ned mot astat och skiljer metallerna till vänster från icke-metallerna till höger.