Det första synliga provet av en berkeliumförening, framställt 1962, vägde bara ungefär tre miljarddels gram.
ÖppnaGrundämnenas periodiska system
Håll muspekaren över ett grundämne för att se dess data. Klicka för att öppna hela sidan.
Svep åt sidan för att se hela systemet →
Slå upp
Hitta valfritt grundämne, värde eller formel på några sekunder.
Lär dig från noll
En gratis kurs i 20 korta lektioner, från atomer till kemiska ekvationer. Varje lektion avslutas med tre snabba frågor.
För dig
Nya kort varje dagVilken är kemisk beteckning för Kobolt?
Svar
Co · KoboltAnjon
En negativt laddad jon, som bildas när en atom eller grupp av atomer tar upp en eller flera elektroner.
ÖppnaJärn(II,III)oxid Fe3O4
Molmassan för järn(II,III)oxid (Fe3O4) är 231,531 g/mol.
ÖppnaKalkylator för procentuellt utbyte
Jämför den produkt du faktiskt fick med det mesta du kunde ha fått. Lös ut det procentuella utbytet, det faktiska utbytet eller det teoretiska utbytet.
ÖppnaVad är isotoper?
Isotoper är atomer av samma grundämne som har olika antal neutroner. De har samma antal protoner, så de är samma grundämne och reagerar nästan exakt likadant, men deras massor är olika. Kol-12 och kol-14 är två isotoper av kol.
ÖppnaVad är det periodiska systemet?
Det periodiska systemet ordnar alla 118 kända kemiska grundämnen i ordning efter atomnummer – antalet protoner i kärnan hos varje atom. Rader kallas perioder och kolumner kallas grupper. Grundämnen i samma grupp har samma antal yttre elektroner, så de beter sig på liknande sätt: alkalimetallerna i grupp 1 reagerar alla med vatten, medan ädelgaserna i grupp 18 knappt reagerar alls.
Dmitrij Mendelejev publicerade den första allmänt accepterade versionen 1869. Han lämnade luckor för grundämnen som ingen hade hittat ännu och förutsade deras egenskaper; gallium, skandium och germanium upptäcktes under de följande 17 åren och stämde överens med hans förutsägelser. I dag är systemet komplett till och med grundämne 118, oganesson.
Så läser du det periodiska systemet
Varje ruta visar ett grundämne: dess atomnummer överst, dess kemiska symbol i mitten, sedan dess namn och dess atommassa i gram per mol.
Färgerna sorterar grundämnena i familjer som alkalimetaller, övergångsmetaller, halogener och ädelgaser. Metaller fyller den vänstra och mittersta delen av systemet, icke-metaller finns uppe till höger och halvmetallerna bildar en trappa mellan dem.
De två raderna längst ned är lantaniderna och aktiniderna. De hör hemma i period 6 och 7 men visas separat så att systemet inte blir för brett.
Håll muspekaren över eller tryck på ett grundämne för att se dess elektronkonfiguration, elektronegativitet, smält- och kokpunkt, densitet och upptäcktsår, och öppna sedan dess sida för hela historien.