Tenn (Sn)
Att blanda tenn med koppar ger brons – legeringen som gav bronsåldern dess namn.
Egenskaper hos Tenn
- Atomnummer
- 50
- Atommassa
- 118,71 u
- Kategori
- Post-övergångsmetall
- Grupp
- 14
- Period
- 5
- Block
- p-block
- Elektronegativitet
- 1,96
- Smältpunkt
- 505,08 K (231,9 °C)
- Kokpunkt
- 2 875 K (2 601,8 °C)
- Densitet
- 7,287 g/cm³
- Vanliga laddningar
- +2, +4
- Oxidationstal
- +4, +2
- Atomradie
- 217 pm
- Joniseringsenergi
- 7,344 eV
- Elektronaffinitet
- 1,2 eV
- Radioaktivt
- Nej, har stabila isotoper
- Upptäckt
- Antiken
Elektronkonfiguration för Tenn
- Elektronkonfiguration
- [Kr] 4d10 5s2 5p2
- Fullständig elektronkonfiguration
- 1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 5s2 5p2
- Elektronskal
- 2 · 8 · 18 · 18 · 4
Elektronkonfigurationen för Tenn (Sn) är [Kr] 4d10 5s2 5p2. Dess 50 elektroner är fördelade på skal som 2, 8, 18, 18, 4.
Protoner, neutroner och elektroner i Tenn
En neutral atom av Tenn har 50 protoner och 50 elektroner. De flesta atomer av Tenn har ungefär 69 neutroner: atommassan avrundad till 119, minus atomnumret 50.
Neutronerna är ungefärliga: atomer av samma grundämne kan ha olika antal neutroner (isotoper). Atomnummer och massa
Hur många valenselektroner har Tenn?
4
Tenn har 4 valenselektroner i sitt yttersta skal, skal 5. Det är de elektroner som deltar i kemiska bindningar.
Orbitaldiagram för Tenn
Varje ruta är en orbital som rymmer upp till två elektroner med motsatta spinn (↑↓). De inre skalen är desamma som ädelgasen inom hakparentes. Hur man skriver elektronkonfigurationer
Molmassa för Tenn
118,71 g/mol
En mol Tenn-atomer (6,022 × 10²³ atomer) har massan 118,71 gram. Använd värdet för att omvandla mellan gram och mol.
Föreningar som innehåller Tenn
Fakta om Tenn
- Att blanda tenn med koppar ger brons – legeringen som gav bronsåldern dess namn.
- Böj en stång av tenn och den ger ifrån sig ett svagt knastrande ”tennskrik” när kristallerna förskjuts.
- I kylan kan vitt tenn långsamt falla sönder till pulveraktigt grått tenn, en effekt som kallas ”tennpest”.
- Tenn (Sn) har atomnummer 50 och har aggregationstillståndet fast vid rumstemperatur. Det har varit känt sedan antiken.
Plats i periodiska systemet
Tenn är grundämne 50, i period 5 och grupp 14 i periodiska systemet, i p-blocket.
Användning av Tenn
Tenns största användning är i lod, den lågsmältande legering som fogar ihop komponenter på kretskort i nästan all elektronik. Tunna tennbeläggningar skyddar stålet i konservburkar för mat och dryck mot rost, ett material som kallas förtent plåt. Tenn används också i tenngjutgods, i kemikalier som stabiliserar PVC-plast och som badet av smält metall som planglas tillverkas på.
Vem upptäckte Tenn?
Tenn har varit känt sedan antiken och smältes ur sin huvudmalm, kassiterit, för tusentals år sedan. Dess symbol, Sn, kommer från det latinska ordet stannum.
Varifrån kommer namnet?
Tenn kommer från fornengelskans tin, ett ord som finns i många germanska språk och vars tidigare ursprung är okänt. Dess symbol, Sn, kommer från stannum, det latinska ordet för tenn.
Samma grupp
Jämför Tenn
Vanliga frågor
Vilken elektronkonfiguration har Tenn?
Elektronkonfigurationen för Tenn (Sn) är [Kr] 4d10 5s2 5p2. Dess 50 elektroner är fördelade på skal som 2, 8, 18, 18, 4.
Hur många protoner, neutroner och elektroner har Tenn?
En neutral atom av Tenn har 50 protoner och 50 elektroner. De flesta atomer av Tenn har ungefär 69 neutroner: atommassan avrundad till 119, minus atomnumret 50.
Hur många valenselektroner har Tenn?
Tenn har 4 valenselektroner i sitt yttersta skal, skal 5. Det är de elektroner som deltar i kemiska bindningar.
Vilken molmassa har Tenn?
Molmassan för Tenn är 118,71 g/mol. Det är samma tal som dess atommassa, 118,71 u.
Är Tenn en metall?
Ja. Tenn är en post-övergångsmetall, så det är en metall.
Är Tenn radioaktivt?
Vanligt Tenn är inte radioaktivt: det har minst en stabil isotop. Liksom alla grundämnen har det också radioaktiva isotoper, de flesta framställda i laboratorier.
Var finns Tenn i periodiska systemet?
Tenn är grundämne 50, i period 5 och grupp 14 i periodiska systemet, i p-blocket.