Väte (H)
Väte utgör ungefär tre fjärdedelar av all vanlig materia i universum räknat i massa.
Egenskaper hos Väte
- Atommassa
- 1,008 u
- Kategori
- Reaktiv icke-metall
- Grupp
- 1
- Period
- 1
- Block
- s-block
- Smältpunkt
- 13,99 K (−259,2 °C)
- Kokpunkt
- 20,27 K (−252,9 °C)
- Densitet
- 0,09 g/L
- Vanliga laddningar
- +1, −1
- Oxidationstal
- +1, −1
- Atomradie
- 120 pm
- Joniseringsenergi
- 13,598 eV
- Elektronaffinitet
- 0,754 eV
- Radioaktivt
- Nej, har stabila isotoper
- Upptäckt
- 1766
Elektronkonfiguration för Väte
- Fullständig elektronkonfiguration
- 1s1
- Elektronskal
- 1
Elektronkonfigurationen för Väte (H) är 1s1. Dess 1 elektroner är fördelade på skal som 1.
Protoner, neutroner och elektroner i Väte
En neutral atom av Väte har 1 protoner och 1 elektroner. De flesta atomer av Väte har ungefär 0 neutroner: atommassan avrundad till 1, minus atomnumret 1.
Neutronerna är ungefärliga: atomer av samma grundämne kan ha olika antal neutroner (isotoper). Atomnummer och massa
Hur många valenselektroner har Väte?
1
Väte har 1 valenselektron i sitt yttersta skal, skal 1. Det är de elektroner som deltar i kemiska bindningar.
Orbitaldiagram för Väte
Varje ruta är en orbital som rymmer upp till två elektroner med motsatta spinn (↑↓). De inre skalen är desamma som ädelgasen inom hakparentes. Hur man skriver elektronkonfigurationer
Molmassa för Väte
1,008 g/mol
En mol Väte-atomer (6,022 × 10²³ atomer) har massan 1,008 gram. Använd värdet för att omvandla mellan gram och mol.
Föreningar som innehåller Väte
Fakta om Väte
- Väte utgör ungefär tre fjärdedelar av all vanlig materia i universum räknat i massa.
- En väteatom har i sin vanligaste form ingen neutron – bara en proton och en elektron.
- Väte (H) har atomnummer 1 och har aggregationstillståndet gas vid rumstemperatur. It was discovered in 1766.
Plats i periodiska systemet
Väte är grundämne 1, i period 1 och grupp 1 i periodiska systemet, i s-blocket.
Användning av Väte
Väte används främst för att tillverka ammoniak till gödselmedel och för att ta bort svavel ur bränslen i oljeraffinaderier. Det används också för att tillverka metanol och för att härda vegetabiliska oljor till bredbara fetter som margarin. Bränsleceller kombinerar väte med syre för att generera elektricitet, med vatten som enda produkt, och flytande väte drev raketer som rymdfärjans huvudmotorer.
Vem upptäckte Väte?
Den engelske forskaren Henry Cavendish identifierade väte som ett särskilt ämne 1766, genom att framställa det av metaller och syror, och kallade det ”brännbar luft”. Antoine Lavoisier gav det senare namnet hydrogen, som betyder ”vattenbildare”, efter att ha visat att det brinner och bildar vatten.
Varifrån kommer namnet?
Hydrogen kommer från de grekiska orden hydro, ”vatten”, och genes, ”bildande”, så det betyder ”vattenbildare”. Antoine Lavoisier myntade namnet på franska (hydrogène) på 1780-talet efter att ha visat att brinnande väte ger vatten.
Samma grupp
Jämför Väte
Vanliga frågor
Vilken elektronkonfiguration har Väte?
Elektronkonfigurationen för Väte (H) är 1s1. Dess 1 elektroner är fördelade på skal som 1.
Hur många protoner, neutroner och elektroner har Väte?
En neutral atom av Väte har 1 protoner och 1 elektroner. De flesta atomer av Väte har ungefär 0 neutroner: atommassan avrundad till 1, minus atomnumret 1.
Hur många valenselektroner har Väte?
Väte har 1 valenselektron i sitt yttersta skal, skal 1. Det är de elektroner som deltar i kemiska bindningar.
Vilken molmassa har Väte?
Molmassan för Väte är 1,008 g/mol. Det är samma tal som dess atommassa, 1,008 u.
Är Väte en metall?
Nej. Väte är en reaktiv icke-metall, så det är en icke-metall.
Är Väte radioaktivt?
Vanligt Väte är inte radioaktivt: det har minst en stabil isotop. Liksom alla grundämnen har det också radioaktiva isotoper, de flesta framställda i laboratorier.
Var finns Väte i periodiska systemet?
Väte är grundämne 1, i period 1 och grupp 1 i periodiska systemet, i s-blocket.