Volfram (W)
Volfram har den högsta smältpunkten av alla metaller – cirka 3 422 °C.
Egenskaper hos Volfram
- Atomnummer
- 74
- Atommassa
- 183,84 u
- Kategori
- Övergångsmetall
- Grupp
- 6
- Period
- 6
- Block
- d-block
- Elektronegativitet
- 2,36
- Smältpunkt
- 3 695 K (3 421,8 °C)
- Kokpunkt
- 6 203 K (5 929,8 °C)
- Densitet
- 19,25 g/cm³
- Atomradie
- 210 pm
- Joniseringsenergi
- 7,98 eV
- Elektronaffinitet
- 0,815 eV
- Radioaktivt
- Nej, har stabila isotoper
- Upptäckt
- 1783
Elektronkonfiguration för Volfram
- Elektronkonfiguration
- [Xe] 4f14 5d4 6s2
- Fullständig elektronkonfiguration
- 1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 4f14 5s2 5p6 5d4 6s2
- Elektronskal
- 2 · 8 · 18 · 32 · 12 · 2
Elektronkonfigurationen för Volfram (W) är [Xe] 4f14 5d4 6s2. Dess 74 elektroner är fördelade på skal som 2, 8, 18, 32, 12, 2.
Protoner, neutroner och elektroner i Volfram
En neutral atom av Volfram har 74 protoner och 74 elektroner. De flesta atomer av Volfram har ungefär 110 neutroner: atommassan avrundad till 184, minus atomnumret 74.
Neutronerna är ungefärliga: atomer av samma grundämne kan ha olika antal neutroner (isotoper). Atomnummer och massa
Hur många valenselektroner har Volfram?
2
Volfram har 2 valenselektroner, om man räknar elektronerna i det yttersta s-underskalet. Liksom de flesta övergångsmetaller kan det också använda d-elektroner i bindningar.
Orbitaldiagram för Volfram
Varje ruta är en orbital som rymmer upp till två elektroner med motsatta spinn (↑↓). De inre skalen är desamma som ädelgasen inom hakparentes. Hur man skriver elektronkonfigurationer
Molmassa för Volfram
183,84 g/mol
En mol Volfram-atomer (6,022 × 10²³ atomer) har massan 183,84 gram. Använd värdet för att omvandla mellan gram och mol.
Fakta om Volfram
- Volfram har den högsta smältpunkten av alla metaller – cirka 3 422 °C.
- Volfram (W) har atomnummer 74 och har aggregationstillståndet fast vid rumstemperatur. It was discovered in 1783.
Plats i periodiska systemet
Volfram är grundämne 74, i period 6 och grupp 6 i periodiska systemet, i d-blocket.
Användning av Volfram
Volframs främsta användning är i volframkarbid, ett extremt hårt material som används till borrkronor, skärverktyg och gruvutrustning. Dess värmetålighet gör det idealiskt för glödtrådar i glödlampor, svetselektroder och anoderna i röntgenrör. Eftersom volfram är ungefär lika tätt som guld men mycket billigare används tunga volframlegeringar till motvikter, strålskydd och dartpilar.
Vem upptäckte Volfram?
De spanska bröderna Juan José och Fausto Elhuyar isolerade volfram för första gången 1783 i Bergara i Spanien genom att reducera en syra som framställts ur mineralet wolframit med träkol. Två år tidigare hade Carl Wilhelm Scheele visat att mineralet som nu kallas scheelit innehöll en ny syra.
Varifrån kommer namnet?
Det engelska namnet tungsten kommer från svenskans tung sten, det gamla namnet på det täta mineral som nu kallas scheelit. Symbolen W kommer från wolfram, det tyska namnet på grundämnet och dess malm, wolframit.
Samma grupp
Jämför Volfram
Vanliga frågor
Vilken elektronkonfiguration har Volfram?
Elektronkonfigurationen för Volfram (W) är [Xe] 4f14 5d4 6s2. Dess 74 elektroner är fördelade på skal som 2, 8, 18, 32, 12, 2.
Hur många protoner, neutroner och elektroner har Volfram?
En neutral atom av Volfram har 74 protoner och 74 elektroner. De flesta atomer av Volfram har ungefär 110 neutroner: atommassan avrundad till 184, minus atomnumret 74.
Hur många valenselektroner har Volfram?
Volfram har 2 valenselektroner, om man räknar elektronerna i det yttersta s-underskalet. Liksom de flesta övergångsmetaller kan det också använda d-elektroner i bindningar.
Vilken molmassa har Volfram?
Molmassan för Volfram är 183,84 g/mol. Det är samma tal som dess atommassa, 183,84 u.
Är Volfram en metall?
Ja. Volfram är en övergångsmetall, så det är en metall.
Är Volfram radioaktivt?
Vanligt Volfram är inte radioaktivt: det har minst en stabil isotop. Liksom alla grundämnen har det också radioaktiva isotoper, de flesta framställda i laboratorier.
Var finns Volfram i periodiska systemet?
Volfram är grundämne 74, i period 6 och grupp 6 i periodiska systemet, i d-blocket.