Nobelium (No)

Egenskaper hos Nobelium

Atomnummer

102

Atommassa

259 u

Kategori

Aktinoid

Grupp

—

Period

7

Block

f-block

Tillstånd vid rumstemp.

Fast

Elektronegativitet

1,3

Smältpunkt

1 100 K (826,8 °C)

Kokpunkt

—

Densitet

—

Valenselektroner

2

Vanliga laddningar

+2, +3

Oxidationstal

+3, +2

Atomradie

—

Joniseringsenergi

6,65 eV

Elektronaffinitet

—

Radioaktivt

Ja, inga stabila isotoper

Upptäckt

1958

Elektronkonfiguration för Nobelium

Elektronkonfigurationen för Nobelium (No) är [Rn] 5f14 7s2. Dess 102 elektroner är fördelade på skal som 2, 8, 18, 32, 32, 8, 2.

Protoner, neutroner och elektroner i Nobelium

En neutral atom av Nobelium har 102 protoner och 102 elektroner. De flesta atomer av Nobelium har ungefär 157 neutroner: atommassan avrundad till 259, minus atomnumret 102.

Neutronerna är ungefärliga: atomer av samma grundämne kan ha olika antal neutroner (isotoper). Atomnummer och massa

Hur många valenselektroner har Nobelium?

2

Nobelium har 2 valenselektroner i sitt yttersta skal. Som ett f-blockämne kan dess 4f- eller 5f-elektroner också delta i bindningar.

Se alla grundämnen: Periodiskt system med valenselektroner

Orbitaldiagram för Nobelium

Varje ruta är en orbital som rymmer upp till två elektroner med motsatta spinn (↑↓). De inre skalen är desamma som ädelgasen inom hakparentes. Hur man skriver elektronkonfigurationer

Molmassa för Nobelium

259 g/mol

En mol Nobelium-atomer (6,022 × 10²³ atomer) har massan 259 gram. Använd värdet för att omvandla mellan gram och mol.

Fakta om Nobelium

• Nobeliums 14 elektroner i 5f-underskalet fyller det helt, vilket speglar ytterbium direkt ovanför det i lantanidraden.
• Dess mest långlivade isotop, nobelium-259, har en halveringstid på cirka 58 minuter.
• Nobelium (No) har atomnummer 102 och har aggregationstillståndet fast vid rumstemperatur. It was discovered in 1958.

Plats i periodiska systemet

Nobelium är grundämne 102, i period 7 i periodiska systemet. Det är ett av Aktinoider i f-blocket, som visas i raderna under huvudtabellen.

Alla aktinoider

Användning av Nobelium

Nobelium har inga användningar utanför forskning eftersom bara några få atomer kan framställas åt gången i partikelacceleratorer. Kemister studerar det eftersom det, till skillnad från de flesta andra aktinider, är som stabilast som en +2-jon i vatten snarare än +3. Experiment med enstaka atomer hjälper till att testa hur elektronstrukturen formar kemin hos de tyngsta grundämnena.

Vem upptäckte Nobelium?

Ett team vid Nobelinstitutet för fysik i Stockholm hävdade 1957 att de hade framställt nobelium, men det kunde inte bekräftas; Albert Ghiorsos team i Berkeley rapporterade det 1958, och arbete i Dubna i Sovjetunionen på 1960-talet fastslog dess egenskaper. Namnet hedrar Alfred Nobel.

Varifrån kommer namnet?

Nobelium hedrar Alfred Nobel, den svenske kemisten som uppfann dynamiten och grundade Nobelpriset. Namnet föreslogs 1957 av ett team vid Nobelinstitutet för fysik i Stockholm, även om deras upptäcktsanspråk inte bekräftades.

Upptäcktstidslinje