Exempel på kemiska föreningar med deras formler

En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera grundämnen som är kemiskt bundna i ett fast förhållande, vilket dess kemiska formel visar. Föreningar har egenskaper som skiljer sig från grundämnenas och kan bara delas upp i dessa grundämnen genom kemiska reaktioner. Här är vanliga föreningar som du möter hemma, i din kropp och i labbet.

  1. Vatten (H₂O) — täcker större delen av jordens yta och utgör mer än hälften av människokroppen.
  2. Koldioxid (CO₂) — gasen du andas ut, som växter använder för fotosyntes.
  3. Natriumklorid (NaCl) — bordssalt, en jonförening av natrium och klor.
  4. Glukos (C₆H₁₂O₆) — sockret som växter tillverkar och som dina celler använder som energi.
  5. Sackaros (C₁₂H₂₂O₁₁) — vanligt strösocker, tillverkat av sockerrör eller sockerbetor.
  6. Ammoniak (NH₃) — en gas med stickande lukt som används för att tillverka gödselmedel och vissa rengöringsmedel för hemmet.
  7. Metan (CH₄) — huvudkomponenten i naturgas.
  8. Propan (C₃H₈) — bränsle till gasgrillar och campingkök, lagras som vätska under tryck.
  9. Natriumvätekarbonat (NaHCO₃) — bikarbonat, som frigör koldioxid vid bakning.
  10. Kalciumkarbonat (CaCO₃) — huvudföreningen i kalksten, marmor, krita och äggskal.
  11. Väteklorid (HCl) — löser sig i vatten och bildar saltsyra, som finns i magsyra.
  12. Svavelsyra (H₂SO₄) — en stark syra som används i bilbatterier och för att tillverka gödselmedel.
  13. Natriumhydroxid (NaOH) — kaustiksoda, en stark bas som används vid tvålframställning och i avloppsrengöring.
  14. Etanol (C₂H₅OH) — alkoholen i alkoholhaltiga drycker, handdesinfektion och vissa bränslen.
  15. Ättiksyra (CH₃COOH) — ger ättika dess sura smak och stickande lukt.
  16. Väteperoxid (H₂O₂) — ett desinfektionsmedel och blekmedel, som oftast säljs som en 3-procentig lösning.
  17. Kolmonoxid (CO) — en giftig, färglös och luktlös gas som bildas när bränslen brinner utan tillräckligt med syre.
  18. Järn(III)oxid (Fe₂O₃) — huvudbeståndsdelen i rost och i järnmalmen hematit.
  19. Kiseldioxid (SiO₂) — kvarts, huvudkomponenten i det mesta av sanden och i vanligt glas.
  20. Lustgas (N₂O) — används av tandläkare för att lindra smärta och oro och i sprayflaskor för grädde.
  21. Koffein (C₈H₁₀N₄O₂) — det stimulerande ämnet i kaffe, te och många läskedrycker.
  22. Acetylsalicylsyra (C₉H₈O₄) — aspirin, ett vanligt smärtstillande medel.
  23. Natriumhypoklorit (NaClO) — den aktiva substansen i klorblekmedel för hemmet.
  24. Magnesiumhydroxid (Mg(OH)₂) — mjölk av magnesia, som används som antacidum och laxermedel.
  25. Natriumfluorid (NaF) — tillsätts i många tandkrämer för att hjälpa till att förebygga karies.

Jonföreningar och molekylföreningar

Jonföreningar, som natriumklorid och kalciumkarbonat, bildas när en metall överför elektroner till en icke-metall, så att joner skapas som hålls ihop i ett kristallgitter. De är oftast hårda fasta ämnen med höga smältpunkter. Molekylföreningar (kovalenta föreningar), som vatten, koldioxid och glukos, bildas när icke-metallatomer delar elektroner. Många av dem är gaser eller vätskor vid rumstemperatur, eller fasta ämnen med ganska låga smältpunkter.

Förening eller blandning?

En förening har alltid samma sammansättning: varje prov av rent vatten består av ungefär 11,2 % väte efter massa. En blandning som saltvatten kan innehålla mer eller mindre av varje del, och delarna behåller sina egna egenskaper.

Fler exempel