pH: definition i kemi

pH: En skala som mäter hur sur eller basisk en vattenbaserad lösning är, utifrån dess koncentration av vätejoner. Vid 25 °C är pH 7 neutralt, värden under 7 är sura och värden över 7 är basiska.

pH definieras som den negativa logaritmen av vätejonkoncentrationen, pH = −log[H⁺], så varje steg på en enhet är en tiofaldig förändring. En lösning med pH 3 har därför tio gånger mer H⁺ än en med pH 4 och tusen gånger mer än en med pH 6. pH mäts med indikatorer, teststickor eller en pH-mätare, och de flesta vardagliga lösningar ligger mellan 0 och 14, även om mycket koncentrerade syror och baser kan gå utanför det intervallet.

Exempel

I periodiska systemet

Metalloxider från vänster i systemet, som Na₂O och CaO, ger lösningar med högt pH i vatten, medan icke-metalloxider från höger, som SO₂ och CO₂, ger lågt pH.

Besläktade begrepp

Alla begrepp